Avsnitt 1
Klockan är fem i fyra på eftermiddan. Det hör jag, det är sjörapporten på P1. Första adventsljuset är tänt. I övrigt ligger huset i välsignat mörker.
Jag följer med genom skymningen in i mörkret därute. Det började med det där blåa vinterljuset som får snön att bli violett, grön, blå. Sen träder mörkret allt mer fram och äter upp alla skillnader mellan träden, buskarna, stenarna. Mörkret omsluter för varje dag alltmer av världen i en sorts samma-het där det individuella upplöses. Ändå är det förunderligt fyllt av liv. Tystnaden och mörkret lämnar plats för ett annat varande än ljuset. Jag vet inte riktigt vad det är. Trygghet är det i alla fall och den är definitivt kopplad till samhörighet.
I mörkret är alla katter grå sägs det. Kanske är det detta som gör det möjligt att liksom koppla upp sig på ett gemensamt nät där vi, tillsammans med rävar, älgar, rådjur, granar, tallar och allt vad där är, inte har så mycket annat att stå i såhär dags än att vänta in de första stjärnorna. Och bortom oss vanliga varelser kan vi ana närvaron av de andra. De där som inte gärna beblandar sig med människor nu för tiden. De där som vaknar till i mörkret och för en kort tid kan känna att en stor del av dygnet är deras. Nu är vi alla lika osynliga.
Mörkret får människan att dra sig tillbaka. Åtminstone här där jag är. Mörkret återställer nån slags demokratisk ordning. Kylan och mörkret tvingar oss att flytta tillbaka våra positioner och erkänna beroende. Ingen mer kamp och frenetiskt ordnande av naturen; inget odlande, inget röjsågande. Hala vägar, lås som isar igen, snö som måste skottas. Vintern är så tydligt de enkla beroendenas årstid. När ljuset förför till expansion och övermod så bjuder mörkret in dig att vila i din egen plats och anpassa dig till allt det som är större och kraftfullare än du. Då återstår inget annat än att skruva ner och tillåta sig att njuta. Detta är underbart!
Men – för att ha fullt utbyte av vandringen genom mörkret behövs lite förberedelser. Saker som gör oss redo för kulmen under några magiska veckor i slutet på december och början av januari.
Här följer en liten lista på mina förberedelser. Tänk på att just jag har tid och plats för ganska mycket. Det kanske inte du har. En väljer såklart det som funkar i tid och rum. Det är det stegvisa, inte det myckna, som är hemligheten. Jag har kursiverat det jag tror är viktigt på riktigt!
Listan:
Styckat en halv älg och en halv gris och två lamm.
Gjort korv.
Rökt korv och kött.
Fixat adventsgran, adventsstjärnor och adventsstake. Mitt ex har gjort sig en finfin adventsstake av ett topplock till en gammal Yamaha 350 – vad som funkar!
Gjort pepparkakor.
Fixat nåra bra julklappar till barnbarnen. Nåra var dyra och nåra var billiga. Vad saker kostar har naturligtvis ingen betydelse.
Tänkt ut smågåvor till alla som kommer på mitt julkalas på annandan. Återkommer till detta med gåvor…
Sjungit julsånger med ungarna. Dom punkar gärna till texterna, det är kul.
Lagat mat ute i blekblå vinterskymning.
Förklarat avgrundsskillnaden mellan Coca Cola-tomten och de riktiga för alla som vill höra på. Tomteproblematiken är krånglig men existentiellt och filosofiskt betydelsefull!
Suttit och tomglott på småfåglar och mörker så ofta jag kunnat.
Tänt första adventsljuset.
Slut för nu!
Ta vara på mörkret! Snart vänder det och då är det för sent!
Jag återkommer med fler rapporter från den underbara tid vi är i.
Pia
